Lite absinthistoria

Även här i bloggen vill jag dela med mig av en ganska snyggt gjord och informativ video om absint och dess historia.

Egentligen är det i princip en reklamfilm för modern Pernod Absinthe Supérieuere och innehåller (därför?) några smärre felaktigheter. Denna moderna absint från Pernod inte densamma som så kallad pre-ban Pernod Fils Absinthe, alltså från tiden före absintförbudet i Frankrike 1915, trots att det påstås så i filmen. Den moderna varianten innehåller till exempel artificiella färgämnen (på etiketten står det på engelska Certified Colors and FD&C Yellow #5 added - mer information här) istället för att ha färgats endast med örter som romersk malört (artemisia pontica), citronmeliss (melissa officinalis) och isop (hyssopus officinalis).

Det finns annat som skiljer mellan modern Pernod Absinthe och den klassiska Pernod Fils Absinthe. Den senare (originalet alltså) utgjorde crème de la crème, så att säga, av absinter på den tiden och var även prissatt därefter. Pernod Fils Absinthe var själva måttstocken för hur en prima absint både skulle tillverkas och smaka, och det är en position som den moderna Pernod Absinthe Supérieuere knappast kan göra anspråk på.

Pre-ban Pernod Fils Absinthe och modern Pernod Absinthe är alltså långt ifrån samma sak! Men i stora stycken är videon trots allt sevärd, och alltså främst på grund av skildringen av absintens historia före förbudet och som är helt korrekt vad jag kan bedöma.


En kort beskrivning av historien bakom Pernod (Fils) Absinthe.

Direktlänkar till filmen på YouTube, eller på Vimeo. 

August Strindberg-dagen

Idag minns vi Sveriges förmodligen mest kände absintdrickare, August Strindberg, som dog för exakt ett hundra år sedan.

Författaren med klassiska
absintglas i Pontarlierstil,
socker, sked, och absint.

Läs mer om Strindberg på
http://sv.wikipedia.org/wiki/August_Strindberg
- på svenska.

eller om detaljer rörande hans förhållande till absint på
http://www.absinthe.se/absinthe-drinkers/august-strindberg
- på engelska.

Skillnaden mellan bra och usel absint

När jag kom hem ifrån brorsan och hans familj i Östergötland väntade ett litet paket på mig innehållandes ett smakprov av Sveriges senaste tillskott (?) på absintmarknaden.

Valkyria Absinthe från Sankta Annas Bränneri AB i Stråssa utanför Lindesberg var först ut och gjorde ingen besviken vad jag har erfarit. Men hur är det då med den nyaste svenska produkten, Prestige August Strindberg Absinthe 55?

Undvik denna produkt!

Nå. Först och främst ska det sägas rent ut, utan några förskönande ordalag eller något känslosamt överseende: Prestige A S Absinthe 55 är INTE någon absint!!! Att de över huvud taget får skriva Absinthe på etiketten tycker jag personligen är ganska magstarkt och provocerande! Att de dessutom får lov att svärta ner vår store författare August Strindbergs namn på det här viset är för mig en gåta. Och vad då "prestige"? Ja, enligt kännaren Markus Hartsmar och hans recension* så härrör namnet från "Prestige Absinthe Essence" och essenser är något tillverkaren Darom AB i Malmö nog borde hålla sig till, på sin höjd. Deras så kallade (!) absint är helt enkelt en undermålig produkt och ett fuskverk, åtminstone om det är meningen att den ska påminna om absint.


Nu spekulerar jag bara eftersom jag inte sitter inne med de rätta kunskaperna, men jag tror ändå att det har gått till på ungefär följande vis: Absint blir bara populärare och populärare och efter det att svenska Valkyria lanserades så tänkte någon på Darom förmodligen att:
"Men vänta nu lite. Vi har ju tillverkat absintessens ett tag. Och nu kommer ett bolag uppe i Bergslagen och har börjat tillverka absint. Dessutom verkar det ju gå rätt bra för dem. Så då är det väl dags att vi också hoppar på tåget och rider på vågen, så gott det går?"

Sagt och gjort så tog man sin essens och slog i denna i 55-procentig ej smaksatt sprit. Kanske färgade de också lite med någon grön karamellfärg? Sedan var det bara på med en rätt fin etikett på flaskan och så börja prångla ut på marknaden...

Fungerar denna strategi så är det onekligen väldigt synd. Särskilt om folk får för sig att det är så här en absint smakar, för så är det alltså definitivt inte! Som jag skrev igår på min Facebooksida så var detta min reaktion:

"Ghä-ruuuurk! ungefär...

Först påminner det om något tuggummi, ganska sött och inte särskilt mycket av anis/stjärnanis heller... Men sedan kommer det, ganska raskt. En fruktansvärt (nåväl, nästan) bitter eftersmak. Jag är inte världens bästa på det här med smaker men för mig påminner det om något mitt imellan bittermandel (vätecyanid?) och bildäck/rågummi... Kanske som att tugga på en smaksatt kondom??? Vad vet jag! ;-)"

Tuggummismaken kan jag inte placera riktigt, men det är i vart fall inte något friskt eller alpint fräscht över Prestige August Strindberg Abs??? 55. Jag kommer att tänka på gamla tuggummit Hubba-Bubba men det kan vara helt fel också. Vad det gäller den bittra eftersmaken så var den helt enkelt mördande besk. Bittermandel tycker jag nog ändå smakar ganska bra vid en jämförelse så bildäck, rågummi eller (möjligen - jag har inte provat själv) att tugga på en kondom ligger nog närmare till hands. Och när det gäller det senare så menar jag nog verkligen att tugga. ;-)

För att skölja ner och försöka bli av med den bittra rågummismaken tog jag ett glas av spanska Mari Mayans Absinthe, som min gode bror hade med sig hem ifrån Barcelona, och... den var rent himmelsk vid en jämförelse! Och det är definitivt ljusår mellan undermåliga Prestige (?) A S Abs... 55 och den andra svensken, Absinthe Valkyria, som är riktigt god och tillverkningsmässigt sett äkta och helt genuin. En bra (och genuin) absint smakar definitivt inte bildäck. En bra (och genuin) absint är frisk och alpint fräsch, med smak av anis (lakritsliknande) men också med en örtig eller kanske till och med lite blommig fräschör (vilka ord man börjar svänga sig med)... Allt till skillnad från Daroms "Prestige"-variant av osmakligt blask.

*) Hartsmar skriver i sin recension att han åtminstone lyckades få till en godtagbar så kallad louche (opalisering). Det var något som jag inte lyckades särskilt bra med trots isvatten. Louche blev det förvisso men i tunnaste laget, för min del i alla fall. Se bilden ovan. Ett tack (?) bör nog även gå till Hartsmar för att han skickade mig ett sample av denna.. produkt.

Nymodigheter gillas inte alltid

Vi datoranvändare, eller åtminstone en del av oss, är kanske ändå ett lite konservativt släkte?

Här presenteras sex sätt att bli av med det nya metrogränssnittet i det kommande Windows 8 - Six Ways To Avoid Metro And Use Only Desktop Mode In Windows 8 - så att det ser ut som det brukar göra.

Nytt webbprojekt på gång

Jaha, då är man nog på't igen. Nu ska jag försöka agera webbutvecklare, igen. Frågan är bara om jag kanske har tagit mig lite vatten över huvudet så att säga den här gången?

Det är meningen att jag ska bygga en hyfsad sajt för Mariestads Musikarkiv där jag "fuskar" så mycket som möjligt som bland annat webbsnickare och datorguru. Nu har vi (rättare sagt Musikarkivet) nämligen köpt plats på ett riktigt webbhotell som tillhandahåller de funktioner som kommer att behövas framöver, åtminstone för det som vi skulle vilja få till. Själva hemsidan ser jag dock inga större problem med. Den ska bara designas om så att den ser lite proffsigare ut och kanske även lite modernare. Nej, problemen uppstår nog när jag ska försöka lägga ut vår databas med över en kvarts miljon poster (i MySQL) och göra den sökbar direkt från hemsidan (med PHP)? Sökresultaten ska sedan både listas på ett bra sätt och sökningarna ska ju inte ta för lång tid heller... Jag har alltså lite att reda ut och att lära mig framöver ser det ut som. ;-)

Projektet är inte ens påbörjat ännu så det finns inget att se för tillfället, men för den som möjligen är lite intresserad av Mariestads Musikarkiv i övrigt så kan jag bara hänvisa till vår "gamla" sajt på www.freewebs.com/mariestadsmusikarkiv

Edit 2012-03-21:
Nu finns det inte så mycket kvar på adressen ovan.
Klicka istället här på mariestadsmusikarkiv.se

Så krypterar du e-post i Windows

Nu har jag skrivit klart en ny sida på min vanliga webbplats. Den handlar i korthet om hur man fixar privat (alltså krypterad) e-post i Windows med programmen Mozilla Thunderbird, GnuPG och Thunderbirdtillägget Enigmail. Det kanske inte är riktigt busenkelt precis, men det är ingen partikelfysik eller raketforskning heller. När man väl har installerat och konfigurerat så är det i alla fall väldigt enkelt att använda.

Läs min sida om e-postkryptering här.


Edit 2020-02-02:
Sidan handlar numera inte om det som ovan har beskrivits. Nu är det om e-postkryptering med PGP och Gpg4win.

Nytt namn för Wegeners granulomatos

Mer eller mindre av en slump upptäckte jag att det officiella namnet för Wegeners granulomatos, eller Wegeners sjukdom som förmodligen är den vanligare benämningen, nu har ändrats till Granulomatos med polyangit (GPA). Exakt vad namnbytet egentligen beror på vet jag inte ännu men det är i vilket fall som helst samma åkomma det handlar om.

Att jag upptäckte namnbytet berodde på att jag ville länka om här på bloggen. Länken ville jag skulle peka till informationen på Wikipedia istället för som tidigare till den så kallade etiketten på den här bloggen - se Ämnen (etiketter) och antal inlägg i högerspalten. Men när jag kollade där så visade det sig att man dirigeras om till den nya benämningen på Wikipedia. Och det är alltså därför jag upplyser om detta här.

Mer info: http://www.reumatikerforbundet.se/start.asp?sida=3962


En artikel som heter "På väg mot evidensbaserad terapi vid primär systemisk vaskulit - De senaste decenniernas framsteg har gett dagens patienter bättre läge" ur Läkartidningen nr 12/2007 om det vetenskapliga läget kan förresten vara intressant för en del. På http://ltarkiv.lakartidningen.se/artNo33174 kan du läsa artikeln eller ladda ner den i pdf-format.

Ännu mer vetenskapligt inriktad information för den vetgirige:
http://www.wieslab.se/index.php?option=com_content&view=article&id=154&Itemid=39

Fin utmärkelse till Absinthe Valkyria

Den svensktillverkade absinten Valkyria tilldelades nyligen en silvermedalj i The Absinthe Masters i Storbritannien.

Ägarna till bränneriet i Stråssa norr om Örebro skriver i ett pressmeddelande att det är tidningen The Spirits Business i England som årligen arrangerar bedömningstävlingen The Absinthe Masters och att domarna är "veteraner i branschen och absinthekännare med mångårig vana". Vidare uppger de att de "jublar högt" över utmärkelsen, vilket man självklart kan förstå. Efter att ha funnits på marknaden i endast drygt två månader har de redan vunnit en fin silvermedalj i en internationell tävling.

"Vi är ju nybörjare på det här," säger Göran Bäuerle från Sankta Annas Bränneri, "men har redan en av världens tio mest välsmakande absinther."


Undertecknad är benägen att hålla med. Valkyria tillhör toppskiktet av de absinter som jag hittills har provat, och därför vill jag verkligen gratulera upphovsmännen, tillverkarna och absintheur'erna Göran Bäuerle och Henrik Larsson på Sankta Annas Bränneri.


Resultatet av The Absinthe Masters 2012 kan läsa online på sid 30 - 34 på:
http://content.yudu.com/Library/A1vfpm/TheSpiritsBusinessJa/resources/index.htm?referrerUrl



Edit (2012-02-18):
The Absinthe Masters verkar inte vara en helt okontroversiell tillställning, åtminstone inte vad det gäller tidigare år. Men nu till Absinthe Masters 2012 verkar det dock som om man har tagit tag i en del smärre förtretligheter och upplägget på det hela. Detta diskuteras bland annat i en tråd på absintforumet The Wormwood Society (på engelska) där jag skrivit från och med inlägg nr 106 på fjärde sidan. Och diskussionen där är nog inte slut än skulle jag tro.

Kontroversen handlar i korta ordalag om vad det egentligen är för sorts absinter som tävlar mot varandra? Fusk kontra äkta vara? Vad jag har kunnat utröna så är det dock faktiskt äkta absinter som fått utmärkelser i klassen Verte Distilled där Absinthe Valkyria finns med. (Se inlägg nr 109 i tråden på WS.)