Mer eller mindre av en slump upptäckte jag att det officiella namnet för Wegeners granulomatos, eller Wegeners sjukdom som förmodligen är den vanligare benämningen, nu har ändrats till Granulomatos med polyangit (GPA). Exakt vad namnbytet egentligen beror på vet jag inte ännu men det är i vilket fall som helst samma åkomma det handlar om.
Att jag upptäckte namnbytet berodde på att jag ville länka om här på bloggen. Länken ville jag skulle peka till informationen på Wikipedia istället för som tidigare till den så kallade etiketten på den här bloggen - se Ämnen (etiketter) och antal inlägg i högerspalten. Men när jag kollade där så visade det sig att man dirigeras om till den nya benämningen på Wikipedia. Och det är alltså därför jag upplyser om detta här.
Mer info: http://www.reumatikerforbundet.se/start.asp?sida=3962
En artikel som heter "På väg mot evidensbaserad terapi vid primär systemisk vaskulit - De senaste decenniernas framsteg har gett dagens patienter bättre läge" ur Läkartidningen nr 12/2007 om det vetenskapliga läget kan förresten vara intressant för en del. På http://ltarkiv.lakartidningen.se/artNo33174 kan du läsa artikeln eller ladda ner den i pdf-format.
Ännu mer vetenskapligt inriktad information för den vetgirige:
http://www.wieslab.se/index.php?option=com_content&view=article&id=154&Itemid=39
Hej! Hittade din blogg och läser med intresse. Min bror fick diagnosen Wegeners alldeles nyligen. Det verkar ju finnas hopp om livet i alla fall. MVH//Gunnel
SvaraRaderaHej Gunnel och tack för din kommentar!
RaderaHoppas att din bror inte har hunnit dras med sjukdomen alltför länge? Vad jag har förstått så drabbas somliga lite värre än andra, och jag har kanske haft tur trots allt, på det hela taget?
Hopp om livet finns det allt ändå. Huvudsaken är att sjukdomen upptäcks i tid och att man sedan lyckas hålla sig fri från eventuella och allvarligare skov. Med detta sagt så hoppas jag självfallet att det går bra även för din bror! Han har dock en tids droppbehandlingar med Sendoxan framför sig skulle jag tro? Och så blir det förmodligen chockdoser med kortison i början också? Men om han inte har så allvarliga symptom av sjukdomen *idag* så ska det nog gå bra. Det är i alla fall min erfarenhet.