Nästa beställning absint?

Jag sitter här och funderar så smått på vad jag ska köpa för absint nästa gång? Drycken föll mig ju faktiskt i smaken så att säga.. Men så finns det så klart en del olika märken som jag har uppmärksammat och blivit lite mer intresserad av än andra, och i någon ände måste man ju fortsätta. Jag tror dock att jag har fastnat för ett märke som heter Absinthe Duplais Balance, vilket är ett schweiziskt destillat tillverkad helt enligt det gamla "riktiga" förfarandet*, och det är något som ändå är ett krav så här i början av min karriär som blivande absintheur.

Absinthe Duplais Balance (bilden här till höger) får ganska genomgående fina omdömen av olika finsmakare och kännare, t ex här på The Wormwood Society, och för att vara ett märke i mellanprisklassen verkar det vara en mycket prisvärd dricka.. om man köper den på "rätt" sätt (eller "fel" beroende på hur man ser det) alltså.. Jag måste dock erkänna att just det officiella svenska listpriset på denna absint gör detta märke ännu intressantare.

Tittar man på priset som gäller om man köper en flaska officiellt och genom den rätta kanalen (länk till Bolagets sida här) så landar en halvliterflaska på 707 kr.. och det är ju.. öhm.. liiite dyrt kan man tycka, särskilt eftersom man beställer exakt samma sort från t ex Tyskland för endast ca 260 kr. Till och med en literflaska med Duplais Balance kostar knappt 430 :- (SEK) är klart billigare än Bolagets halvliter. Dessutom är märket även på Systembolaget listat som beställningsvara. (När man beställer från Tyskland får man dock räkna med fraktkostnaden som är mellan en knapp hundring till knappt 160 kr) Men denna megagigantiska prisskillnad gör ju valet relativt självklart, och detta trots att jag ändå hyser en viss sympati för det svenska systemet där alkoholhaltiga drycker åtminstone inte ska säljas helt vind för våg.


En annan sak som gör denna Duplais Balance rätt intressant, för min personliga del i alla fall, är dess (och en del av samma producents* övriga sorter) koppling till det som ändå får kalla undergroundkultur. Man tillverkar bland annat en absint som utvecklats i samarbete med chockrockaren Marilyn Manson (Mansinthe), och så har man ett annat märke som tillverkas efter visst samarbete med den schweiziske konstnären H.R. Giger (Brevans HR Giger).

Vem är då denne H.R. Giger kanske du undrar? Och då svarar jag att det han är mest känd för är designen till monstret och den utomjordiska farkosten i den numera klassiska rymdskräckfilmen Alien. Då får du förhoppningsvis åtminstone en hum stilen på H.R. Gigers konst.

Det var egentligen denna absint som jag från början (efter min första beställning och provning alltså) var mest intresserad av, men Duplais Balance vinner nog ändå matchen. Dess koppling till undergroundkultur är ju ännu mer intrikat skulle man kunna säga, plus att den får bättre betyg i de flesta recensionerna på nätet. Kopplingen här är annars att den är producerad som en hyllning till den nu hädangångne musikern John Balance från det engelska alternativbandet Coil, och det är Coils andra hälft, Peter Christopherson, som bidragit med själva konstverket till etiketten.


Nåja. Det blir alltså av allt att döma en sådan här Absinthe Duplais Balance som jag ger mig i kast med härnäst, och förhoppningsvis beställer jag en styck butelj (på 50 cl i alla fall) relativt snart.. :)

sEt#

Edit:
*) Tillverkare för alla nämnda märken i det här blogginlägget är det schweiziska familjeföretaget Matter-Luginbühl AG, som även kallar sig Erlebnisbrennerei.

En liten Wegenersuppdatering

En del har faktiskt hänt sedan jag senast skrev något om hur jag mår i samband med behandlingen mot Wegeners granulomatos. Även om det inte är mycket så finns det kanske någon där ute som är intresserad av en liten uppdatering i alla fall?

Nu verkar det som om behandlingen börjar ta sin tribut, så att säga, åtminstone om man jämför med hur jag kände mig från början. Då (i början av behandlingen) kände jag mig nästan hur pigg som helst och jag fylldes med rätt positiv energi. Av allt att döma hänger det samman med att jag fick en massiv kur med kortison i början, 80 mg/dag. Nu är det nere på 20 mg. Dessutom misstänker jag själv att cytostatikabehandlingarna med Sendoxan liksom har ackumulerats mer och mer i kroppen och att jag nu reagerar mer än tidigare på det. Det gör att jag definitivt är tröttare än tidigare och dessutom känner jag av illamående mer och mer. Numera kan det senare hänga i ungefär en vecka, dock inte konstant vilket jag känner mig ganska tacksam för!

Personalen och framför allt läkaren på Njuravdelningen på KSS i Skövde säger dock att detta är ganska normala reaktioner. Dessutom har behandlingen definitivt effekt. Alla krämpor (hosta, ögoninflammation, svullnad i och omkring näsan, ledvärk, magont etc) som jag kände av och "led" av tidigare har försvunnit, helt och hållet. Något som också är rätt positivt i sammanhanget är att jag lyckats hålla mig frisk från influensor och infektioner under hela tiden som behandlingen mot Wegeners pågått. Jag vet inte riktigt vad som hade hänt om jag drabbats av en influensa t ex, men på grund av att mitt immunförsvar är nedsatt en hel del så hade jag kanske drabbats ganska allvarligt?

Hade krämporna, som jag nämde ovan, inte försvunnit så hade jag nog sett betydligt mera negativt på tillvaron än jag ändå gör. Sendoxanbehandlingen har fullgod effekt på sjukdomen och det håller jag självfallet tillgodo med så att säga!  :)

mvh sEt#

Äntligen har jag provat absint

Förrförra veckan fick jag så att säga ändan ur vagnen en smula och jag bestämde mig för att prova två olika (men ändå rätt snarlika) absinter, och det var inte en dag för tidigt känns det som. Jag var mycket nyfiken och ganska spänd på att prova den här "förbjudna" drycken, för första gången!

I och med att det är första gången så höll jag dock igen en smula så det blev bara (!) flaskor på 20 cl vardera. Framför allt var det för att hålla ner själva kostnaden en smula och men även för att jag inte ska bli sittandes med något relativt kostsamt som det kanske skulle visa sig att jag ändå inte gillar, trots allt.

På tal om kostnad så kan man (i det här fallet jag) tills vidare glömma att handla dessa sorter i Sverige. De skulle helt enkelt kosta uppemot det dubbla. Men så finns de ju heller inte i utbudet på monopolet. Därför beställde jag hela härligheten online från en tysk webbhandel istället. Billigare? Ja, definitivt! Och så är det helt klart ett bättre utbud och sortiment där! (Här är för övrigt en listning av det svenska Systembolagets sortiment och priser gällande absint, undantaget den privatimport som kan ske genom Systembolagets försorg.)


Vad blev det då för underligheter som jag bestämde mig för?

Jo, först och främst en Lemercier Abisinth 72% som jag har haft ögonen på ett tag vid det här laget. Från början tänkte jag beställa den i 70 cl men 20 fick räcka i och med att jag då kan prova ytterligare en sort samtidigt. Dessutom beställde jag den i ett gift-boxutförande vilket gör att jag får med ett riktigt (?) absintglas samt en sked också.

Den andra sorten blev en Verte de Fougerolles. Även den är tämligen stark (72%) men enligt uppgifter på Wormwood Societys forum ska den vara både bättre och mer representativ för hur en riktig och bra absint bör smaka.

Här nedan följer tre bilder där jag visar vad jag alltså bestämde mig för till slut. Försändelsen kom med posten bra mycket fortare än jag kunde tro från början. Jag beställde en fredag och hade varorna hemma redan onsdagen därpå. (Klicka på bilderna om du vill se dem i större format.)



En lite intressant detalj är kanske namnet på Lemerciers absint.. Varför heter den Abisinthe och inte Absinthe trots att den är riktig? Svaret är att det tydligen fortfarande är förbjudet att döpa drycker till något med enbart Absint (Absinthe) i Frankrike, åtminstone för den inhemska marknaden. Om man studerar den andra flaskans (Verte de Fougerolles) etikett lite närmre så står det "Spiritueux aux plantes d'Absinthe" och så får producenterna namnge sina alster, alltså att det är en spritdryck framställd med malört. (Se denna wikipediasida om reglerna, under France.) Lemercier valde helt enkelt att döpa om sin absint en liten smula istället och på franska uttalas båda stavningarna ändå på ungefär samma sätt, men även de har i alla fall med att det är en "spiritueux à base de plantes d’absinthe" på etiketten. Det är i vilket fall som helst precis samma sorts dryck som andra riktiga absinter.


Nu har jag alltså även kunnat prova mina första glas absint! :) *Whoopie!*
I brist på en särskild absintfontän (rätt dyra tillbehör det här) blev jag dock tvungen att hälla isvatten från en tillbringare, men jag försökte åtminstone hälla så långsamt och försiktigt jag kunde eftersom det liksom är vad den gamla och riktiga ritualen kräver. Den tredje bilden ovan visar den typiska så kallade louchen (den ogenomskinliga opaliseringen) i ett glas med Verte de Fougerolles, och det är bildandet av denna louche som är lite speciell om man lyckas hälla på isvatten så sakta som möjligt (eller helst bara droppa).

Jag måste i vilket fall som helst säga att huvudsaken, alltså smaken, inte var helt oäven (om man säger som så). Främst tycker jag att det var lite åt lakritshållet, men den var blandad med något annat som jag inte riktigt kan placera. Möjligen är det malörten som träder fram genom eller bakom anissmaken, eller om det är fänkålen? På det hela taget får jag nog ändå beskriva det som lakritsaktigt eller en form av hostmedicin mixat med smaken från de olika örterna som ingår, Och så framträder så klart även en viss bitterhet från malörten. Jag är inte alls någon expert på det här med hur malört, anis, fänkål och annat egentligen smakar från början, så du, som läsare av detta, får nog ha det i åtanke. Min beskrivning är helt subjektiv och baseras på en klar amatörs uppfattning.. Någon särskild smak av rå alkohol tyckte jag mig i alla fall inte kunna känna trots att det märktes ganska tydligt att det inte handlar om någon lättöl eller lättcider precis.

(Denna text fanns tidigare publicerad på mina personliga absintsidor, men här har den ändå utsatts för en lätt redigering och uppdatering.)

sEt#

Nytt på min hemsida

Ja, nu har jag uppdaterat min egen hemsida med en smula informtion och annat om den beryktade och mytomspunna sekelskiftesdrycken absint.

Länk till mina sidor om absint.

Eftersom det blev en längre text (och en del länkar och annat) så valde jag att lägga upp det på hemsidan istället för här, men framöver kommer kanske en del information att publiceras här på bloggen också. Det beror lite på.

















En fin presentbox Lemercier Abisinthe 72% 70 cl med två glas och två absintskedar (s k cuillères).

sEt#

Behandling nr 4 avklarad

Det blir ett rätt kort och snabbt inlägg det här, men nu är i alla fall min fjärde behandling på KSS (Kärnsjukhuset) i Skövde avklarad, den 21 januari. Den gick helt som planerat och till skillnad mot förra gången så blev den relativt tidigt färdig.

Efter förra gången fick jag ju känning av illamående åtminstone morgonen efter (se tidigare inlägg om det här eller nedan från den 1 januari) och då vomerade jag till och med, eller på ren svenska; jag kräktes. Så den här gången ska det bli rätt intressant (näväl) att utröna hur man reagerar på Sendoxanet.. Än så länge, under natten efter behandlingsdagen, känner jag dock inga besvär alls och det hoppas jag håller i sig.

mvh sEt#

Hemma efter Stöten och Trysil..

.. är jag! (Dessvärre kan man säga för det var så jäkla kul.)

Vi åkte förra söndagen (3 jan) och kom hem igår (söndagen den 10 januari). Början av veckan avverkades i Stöten i Sälenfjällen där skidåkningen var helt okej.. i de backar som var öppna vill säga. Två av dem som jag skulle vilja åka (Älvan och Näcken) var stängda p g a snöbrist (?). Fram på eftermiddagarna blev dessvärre även den svarta delen av World Cup-backen näst intill omöjlig att åka, för min del vill säga. Sen fanns det lite lösa stenar att se upp för i pisterna.. Men på det stora hela så var jag rätt nöjd med att kunna åka lite utför över huvud taget.

Ett klart minus för Stötens del var att transportliften hem (Solliften) inte gick som man ska kunna ha förväntat sig. När det är kvällsåkning ska transportliften även vara igång. Och den ska definitivt inte stanna utan förvarning när det är folk kvar i liften! >:( ... Antingen upplyser man klart och tydligt om vad som gäller eller så ser man till att liften funkar som den ska, åtminstone enligt undertecknad! Lights or no lights? Fixa sådana i så fall! (Om inte annat så är det de rätt små detaljerna som irriterar och förstör en annars väldigt bra "semester".)

Läs mitt "öppna brev" riktat till ledningen eller de ansvariga för skötseln av skidanläggningen i Stöten genom att klicka på bilden här till vänster.



Lördagen blev däremot en riktig höjdare!!! Heldag i Trysil och även om det var en smula kallt i dalen (Turistsenter) och frampå eftermiddagen så var åkningen minst sagt som förväntat. Pisterna var precis lagom långa, precis lagom många och precis i så varierande svårighetsgrad som man kan förvänta sig. Åkning i alla väderstreck (nästan i alla fall). Och så var det så pass välpistat och så pass lite folk att pistningen höll måttet hela dagen och så att det nästan gjorde ont! .. Jag åkte med ett stort flin smetat över ansiktet i princip hela da'n! :D

Vill du se några bilder från veckan som gick så finns det ett gäng publicerade på Freeridesajten..
@ http://www.freeride.se/member/photoalbum.php?id=53419
(Bilderna ligger tyvärr sorterade efter sist först. Om du klickar på dem så ges däremot en liten beskrivning till varje bild).

sEt#

Edit:
Nu har mina recensioner av både Stöten och Trysil publicerats på den eminenta sajten www.freeride.se och du kan läsa dem en bit ner på sidorna, under Läsarnas recensioner om... Än så länge ligger de överst bland recensionerna i och med att de är de senast tillförda.
Jag har även "passat på" att recensera skidorna som jag åkte på, på den här sidan.
/edit

Tredje behandlingen i stora drag

Den 29 december blev det alltså mitt tredje behandlingstillfälle med Sendoxan på KSS i Skövde. Precis som tidigare gick själva infusionen hur bra som helst och den här gången var en av mina bröder med så man kunde "tjöta" lite.

Efteråt, däremot, under morgonen därpå blev jag rätt akut illamående två gånger. Det varade bara några minuter åt gången men vid det andra tillfället blev det ändå så pass att jag fick uppsöka klosetten för att "prata med Ulrik" lite grann.* Inget kul var det, men å andra sidan så vart det fort överstökat och sen så har allt varit precis som vanligt.

Annars har det varit nyår och det var väldigt trevligt och relativt lugnt. Vi blev några stycken i alla fall och lite sådär lagom "lummig" blev man väl till slut!

mvh sEt#

PS: Ett riktigt Gott Nytt År tillönskas naturligtvis alla er som läser detta! DS.

Edit: Förresten. Att "prata med Ulrik" är en form av slang för att vomera, eller kräkas som det också heter. /edit

Julen avklarad & utförsåkning väntar

Så är då julhelgen anno Domini 2009 avklarad (och genomlevd) och det som står för dörren härnäst är min tredje behandlingskur för (eller rättare sagt; emot) Wegeners sjukdom/granulomatos nu den 29 december. Eftersom behandlingen har gått mycket bra de båda tidigare gångerna så ser jag inte att denna tredje kommer att bli mycket värre utan snarare precis likadan som tidigare.

Sedan blir det nyår och därefter, den 3 januari, åker vi till Stöten i Sälenfjällen för en hel veckas härlig utförsåkning (se tidigare inlägg här)och även någon dag i norska Trysil. Hur kul som helst kommer det att bli även om det kommer att tära en aning på hushållskassan under resten av januari. Det är dock sådant som är relativt lätt att svälja och även om det blir nudlar med skinkbitar varje dag i några veckor så känns det som att det "får gå", så att säga.. ;)

mvh sEt#