Jag köpte mig nyligen en liten DVD som kom med posten idag, och det var ett mycket kärt "återseende" må jag säga! Det var en dokumentär om det gamla, goda oljuds- och skrammelkollektivet från Berlin, Einstürzende Neubauten, som jag införskaffat, och trots att materialet är från 1993 så blev jag ganska lycklig när jag kollade igenom det.. Men samtidigt blev jag även lite betänksam...
För de som känner till Neubauten, och särskilt deras äldre låtar, skivor och performances, så är det ingen direkt nyhet att bandet uppstod i det kalla krigets verkliga iskyla. Med det ständigt närvarande hotet från kärnvapenkrig och med Berlin som sannolikt första slagfält mellan väst- och östblocken, så är det nog inte alls märkligt att de lät som de lät, att de knarkade som de gjorde (på den tiden, och åtminstone sångaren och den eminenta poeten Blixa Bargeld) och att mer eller mindre allt de producerade andades undergång, katastrof och apokalyps! Men att de lyckades göra sin musik till sann konst och det var lååångt ifrån alla former av kommersiella listklättrare och rapande smörja råder det ingen som helst tvekan om. DVD'n visar det mesta av Neubautens riktiga färg utan att hymla, utan att idka självcensur och utan att lägga något särskilt till rätta.. Mycket oljud är det, men samtidigt många nästan gnistrande vackra pärlor!! ... Ja, det handlar om musik som ligger på gränsen till det ohörbara (?) .. "Hör mit Schmerzen" från 1981 talar direkt till alla fans av Einstürzende Neubauten.. Och ja! Vi lyssnar och hör bandets musik "med smärta"!!
DVD'n "Liebeslieder" är en dokumentär som med sitt låtmaterial och en del intervjuer med de inblandade ger en gåshudsalstrande aha-upplevelse.. Det var så det var! Det var så man kände! Och det är inte underligt att man blev lite deppig ibland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar