Fin utmärkelse till Absinthe Valkyria

Den svensktillverkade absinten Valkyria tilldelades nyligen en silvermedalj i The Absinthe Masters i Storbritannien.

Ägarna till bränneriet i Stråssa norr om Örebro skriver i ett pressmeddelande att det är tidningen The Spirits Business i England som årligen arrangerar bedömningstävlingen The Absinthe Masters och att domarna är "veteraner i branschen och absinthekännare med mångårig vana". Vidare uppger de att de "jublar högt" över utmärkelsen, vilket man självklart kan förstå. Efter att ha funnits på marknaden i endast drygt två månader har de redan vunnit en fin silvermedalj i en internationell tävling.

"Vi är ju nybörjare på det här," säger Göran Bäuerle från Sankta Annas Bränneri, "men har redan en av världens tio mest välsmakande absinther."


Undertecknad är benägen att hålla med. Valkyria tillhör toppskiktet av de absinter som jag hittills har provat, och därför vill jag verkligen gratulera upphovsmännen, tillverkarna och absintheur'erna Göran Bäuerle och Henrik Larsson på Sankta Annas Bränneri.


Resultatet av The Absinthe Masters 2012 kan läsa online på sid 30 - 34 på:
http://content.yudu.com/Library/A1vfpm/TheSpiritsBusinessJa/resources/index.htm?referrerUrl



Edit (2012-02-18):
The Absinthe Masters verkar inte vara en helt okontroversiell tillställning, åtminstone inte vad det gäller tidigare år. Men nu till Absinthe Masters 2012 verkar det dock som om man har tagit tag i en del smärre förtretligheter och upplägget på det hela. Detta diskuteras bland annat i en tråd på absintforumet The Wormwood Society (på engelska) där jag skrivit från och med inlägg nr 106 på fjärde sidan. Och diskussionen där är nog inte slut än skulle jag tro.

Kontroversen handlar i korta ordalag om vad det egentligen är för sorts absinter som tävlar mot varandra? Fusk kontra äkta vara? Vad jag har kunnat utröna så är det dock faktiskt äkta absinter som fått utmärkelser i klassen Verte Distilled där Absinthe Valkyria finns med. (Se inlägg nr 109 i tråden på WS.)

Hurra för EU!

Nu tror kanske en del att det har snurrat till fullständigt för mig? Nåväl. Så kan det kanske vara? Och kanske särskilt med tanke på att det jag skriver i det här inlägget knappast är någon nyhet? Men i alla fall...

Det är inte särskilt ofta man har anledning att tycka att EU-byråkratin trots allt gör (eller har gjort) något bra. Ändå har det hänt, åtminstone en gång. Att detta ledde fram till en återlegalisering av absint* i framför allt Schweiz och Frankrike hade de kanske inte riktigt tänkt, men så blev det i alla fall. En olycka eller ett misstag händer ju så lätt. ;)
Så. Hurra för EU & tack byråkrater!


Historien är i korthet som följer:
1988 fattade EU ett beslut om samordning inom unionen av reglerna för olika tillsatser i livsmedel och drycker (European Council Directive No. 88/388/EEC, pdf-dokument här). Ett av de ämnen som reglerades var en beståndsdel i växten malört (artemisia absinthium). Ämnet heter tujon och genom att specificera vilka nivåer som skulle vara godkända (se sidan 10 i direktivet och angående tujon/thuyone sista posten i tabellen) så legaliserade de i praktiken klassisk absint igen. Det var dock ingen som hade någon särskild koll på att just detta var en konsekvens förrän ungefär tio år senare. Då började en del importörer och senare även producenter undersöka det hela, och idag kan vi följaktligen se hur absintens återfödelse så sakteliga börjat ta fart igen!


Källa: The Real Absinthe Blog: 10 things you didn't know about absinthe: Number 9

*) Absint har dock aldrig varit formellt förbjuden i t ex Sverige.

Valkyria - En absintheur recenserar

Jag kanske må ha varit först så att skriva en liten recension och publicera den* på nätet? Men nu har en som kan en hel del mer om absint, dess historia och en hel del annat publicerat sin recension som du hittar här (på engelska). Det är, mig veterligen, Sveriges främste absintkännare Markus Hartsmar som värderat och skrivit. Det han inte kan om absint finns nog inte. Dessutom är hans recensioner av en helt annan klass och på en klart bättre nivå än mina. Fast i slutändan är det till syvende och sist nog ändå den personliga smaken som avgör vad man finner gott eller ej. Därför rekommenderar jag starkt att du själv provar Absinthe Valkyria från Stråssa utanför Lindesberg, varunummer 86333 på Systembolaget.

I det här sammanhanget vill jag även passa på att rekommendera Hartsmars webbsida:


Den är omarbetad med ny design och mycket intressant finns att läsa för alla som är intresserade av absint, dock helt på engelska.





Valkyria på hyllorna i Nora.

*) Se mitt inlägg från den 8 december nedan.

Halvårskontroll

Idag var jag på sjukhuset i Skövde för min numera sedvanliga halvårskontroll angående Wegeners granulomatos. Och det blev ett "alles okay" som känns rätt bra.

I vart fall håller sig den där skitjävlahelvetes antikroppen ("ankan") i schack med hjälp av bromsmedicinering med CellCept. Det ser alltså bra ut. Fast jag ser självfallet fram emot en dag då jag kanske inte behöver käka medicin längre.

Nåväl. Man har det ju ändå tämligen bra trots allt. Många med Wegeners har det ju klart mycket sämre så jag ska nog inte klaga alltför högljutt.

Recension av Absinthe Valkyria

Jag har nu fått möjlighet att prova Valkyria, Sveriges absint(he). Inte en dag för tidigt. Så vad tycker jag då, jag novis på denna ädla dryck och dess smaker? För att svara på det väljer jag i alla enkelhet att citera mig själv och det jag skrivit på tillverkarens Facebooksida:

"Jag är definitivt ingen expert men... ändå... Jag provar nu mitt första glas (och jag ska definitivt försöka hålla mig till endast ett glas denna onsdag kväll) och betyget från min sida blir [...] helt klart godkänt. Fin grön färg till att börja med. När man spär med isvatten bildas en distinkt louche som virvlar i fina moln en bra stund (jag häller sakta med karaff/bringare) och färgen blir åt det gröna hållet istället för helt mjölkvit eller gulgrå. Först provade jag 1 del Valkyria mot ca 3 delar vatten men upplevde faktiskt smaken lite väl söt, så socker behövs sannerligen inte - inte för min del i alla fall. Sedan spädde jag med en del vatten till. Fortfarande ganska söt men nu betydligt mera 'balanserad'. En del vatten till (alltså 1:5) blev dock något (!) blaskigare och därför vågar jag mig på att rekommendera 1:4 eller kanske 1:4 1/2.

Valkyria är definitivt ingen anisbomb a la Ouzo utan erbjuder en hel palett av smaker som jag faktiskt inte kan urskilja helt och hållet. Det krävs nog en betydligt mera 'tränad' gom tror jag och därför ser jag verkligen fram emot Markus Hartsmars omdöme. [Markus Hartsmar driver sajten absinthe.se som snart lanseras i en ny version.] Men det jag tycker mig kunna urskilja är en både mild och behaglig ton av anis, väl återhållen dock vilket passar mig utmärkt. Malört finns definitivt där men utan att drinken blir sträv på minsta vis. (Ytterligare ett skäl att skippa socker.) Vad det gäller fänkål låter jag vara osagt, men jag undrar om det kanske därifrån 'sötman' kommer? Eller så kommer den sig av övriga och förmodligen 'hemliga' örter?

Valkyria är kanske (!) inte helt och hållet alpfräsch (alpine fresh). Jag tycker den är ganska 'varm' i smaken. Men med det sagt vill jag dock inte påstå att den inte kommer att funka en varm sommareftermiddag på balkongen eller altanen! Det är bara det att jag tycker den passar minst lika bra i värmen inomhus en ruggig vinterblaskdag som denna!"


Edit:
Provsmakning pågår... mmmmmmm...




Edit 2:
Idag (fredag 9/12) uppdaterade jag recensionen på tillverkarens Facebook lite grann, och här är vad jag skrev:

"Hmm. Kan det kanske bero på att mina smaklökar inte är inställda på riktigt samma frekvens varje dag?

Idag tycker jag mig i alla fall ana mindre sötma och en aning mer smak av anis, dock utan att anissmaken tar över eller är för dominant på något vis, precis som jag skrev tidigare.

Betyget (helt klart godkänt - utan tvekan alltså) kvarstår i vilket fall som helst."

Svensk absint - Absinthe Valkyria!

Nu finns, för första gången i historien, en genuin absint som tillverkas i Sverige. Äntligen kanske man får säga? Visserligen har man kunnat både köpa och dricka absint här i landet tidigare, men... vi har aldrig kunnat köpa svensk genuin absint. Inte förrän nu!

Igår, den 1 december, släpptes Absinthe Valkyria till försäljning via Systembolaget* och det är faktiskt en historisk dag på åtminstone två sätt. Det är alltså nu som äkta och genuin absint för första gången produceras i Sverige** men det är också första gången som Systembolaget saluför en spritdryck på hela 68 vol% som lagervara åtminstone i ett antal butiker. Absint ska dock inte drickas rent och förtäras som någon sorts snaps utan den ska spädas med framför allt isvatten. Alternativt kan absint användas som ingrediens i olika drinkar.

Första gången jag hörde talas om Absinthe Valkyria så befarade jag för ett ögonblick att det handlade om någon sorts Absolut Absint, bara ett sorts kryddat starkt brännvin eller vodka och oftast både fullproppad med artificiella färgämnen, andra kemiprodukter och sötad i förväg. Det visade sig dock snabbt att mina farhågor var obefogade. Denna svenska Absinthe Valkyria är äkta vara. Det handlar om en genuin absint tillverkad som sig bör. Tillverkare är det lilla Sankta Annas Bränneri AB utanför Lindesberg, några mil norr om Örebro, och de verkar ha bra koll på hur en absint ska produceras. (Läs mer om tillverkningsprocessen för äkta absint här, under "Distilled absinthe".)

Jag ser med stor förväntan fram emot att provsmaka Absinthe Valkyria om några dagar och mina förhoppningar är stora. Kanske kan genuin absint med tiden få det erkännande som drycken är förtjänt av.

Sankta Annas Bränneri AB på Facebook.
Länk till Systembolagets beställningssida för Valkyria.
Systembolagets informationssida om Absint - den gröna fen.

*) Lanseringen sker i mindre skala vilket innebär att det ändå kommer att vara en beställningsvara, åtminstone till att börja med. Valkyria räknas dessutom som en lokal/regional produkt vilket innebär att den bara finns på hyllorna i en handfull butiker. Vad som är en smula värre är att den än så länge dessutom bara går att beställa till Systembolagets butiker i länen Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm och Södermanland.

**) Enligt uppgift ska det tidigare (eventuellt) ha producerats en fuskabsint under namnet Strindberg Absinthe 35 av ett företag i Malmö. Men denna ska, sådan tur är får man nog säga, inte ha nått ut på marknaden över huvud taget.
(Denna information fann jag på Sveriges förmodligen främste absintkännare Markus Hartsmars nya version av absinthe.se men eftersom den nya webbplatsen inte är lanserad ännu väntar jag nog ett tag med den riktiga länkningen.)

Blufförsök mot mig från "Swedbank"

Hej alla!

Åter igen får jag åtminstone viss anledning till att skriva ett nytt inlägg i min kära blogg. Jag loggade in på min webbaserade e-post (Gmail) och hittade följande i skräppostmappen:






Jag fattade självklart ;) att det handlar om en uppenbar bluff, så kallad phishing, i syfte att tillskansa sig mina inloggningsuppgifter till internetbanken. Jag misstänker att avsikten är att mitt ekonomiskt sett ganska ynkliga konto skulle länsas på pengar.


Går man på dylika bedrägeriförsök så ser man att sidan som man uppmanas att logga in på ser ut ganska exakt som den riktiga swedbanksidan. Men detta är alltså en bluffsida! Adressen (internetbank.swedbanksev.com) är inte Swedbanks.




Alltså: Se för sjutton gubbar upp med att lita på dylika mail! Riktiga banker uppmanar nämligen aldrig sina kunder till något på det här sättet via e-post! Riktiga banker vet antagligen (och förhoppningsvis) dessutom bättre än att särskriva ordet Swedbankkonto!

(Jag har självfallet kontaktat Swedbank om det här phishingförsöket. Efter det upptäckte jag att Aftonbladet skrivit om det här ganska nyligen. Syftet med det här inlägget i min blogg är bara att beskriva fenomenet för människor som eventuellt behöver upplysas lite mera.)

PS: Ytterligare en artikel på aftonbladet.se dök upp alldeles nyss. Länk till artikeln.
Ytterligare en artikel på aftonbladet.se kan vara av intresse. Där visas t ex den falska webbsidan jämte den riktiga. DS

Uppdatering om min Wegenerssjukdom

Ja, det är nog i ärlighetens namn sannerligen på tiden att jag skriver något om detta! Åtminstone ifall någon undrar? Det har ju gått ett helt gäng med månader sedan jag senast skrev om min åkomma, Wegeners. I själva verket ganska precis ett helt år faktiskt. Och en blogg som man inte uppdaterar i de ämnen som ändå är tämligen relevanta är ju inge' bra precis.

Nåväl. En av anledningarna till att jag inte har uppdaterat är att jag egentligen inte lider av några som helst symtom av själva sjukdomen i alla fall. Det enda som märks ganska tydligt är att jag påverkas en del av medicineringen, och den består av en sorts underhållsmedicinering kan man säga. Tanken är att sjukdomen ska hållas tillbaka och att skov ska undvikas, och därvidlag fungerar det ypperligt bra. Senaste återbesöket hos min behandlande läkare, i början av juni, gav vid handen att det inte syns några som helst tecken på att de skadliga antikropparna börjar produceras igen. Så medicinen i fråga, svindyra CellCept, funkar... till skillnad mot det läkemedel som jag fick direkt efter att min cytostatikabehandling avslutades. Jag fick först prova ett som heter Imurel men det funkade inte alls. Jag mådde verkligen pyton av det, mer eller mindre för jämnan, och kastade upp åtminstone varannan dag. Då övergick vi till det läkemedel jag tar idag, alltså CellCept, och det funkar väldigt bra. Det enda jag känner av medicinen nu är att jag är klart tröttare än vanligt och att jag är väldigt "flåsig", om jag så får säga? Fast det senare (åtminstone) har ju såklart även med för lite fysisk aktivitet att göra, så det hänger ju ihop helt klart.

Förutom CellCept, som ska förhindra skov av Wegeners och hålla de där antikropparna tillbaka, så äter jag lite blodtryckssänkande, Plendil, och en mindre dos kortison i form av Prednisolon.

Så... That's it, folks... Jag mår definitivt bra (peppar peppar), fast jag kunde ju själv se till att må ännu bättre ändå. ;)