torsdag 18 februari 2016

Windows 10

Igår uppgraderade jag, efter en del tidigare tvekan, min dator till Windows 10. Nu är det nämligen inte så himla länge kvar förrän möjligheten att uppgradera gratis löper ut (i sommar).



Jag uppgraderade från Windows 7 och jag måste säga att allt faktiskt flyter på betydligt bättre än jag kunde förvänta mig. I princip har det än så länge bara varit två grejor som det uppstod lite frågetecken kring för min del. Det ena var att AMD's Radeoninställningar ville att jag skulle slå på de olika alternativen för videokvalitet. Men detta hände före det att jag uppdaterade drivrutinspaketet vilket jag förmodligen egentligen borde ha gjort först eftersom versionen jag hade tydligen inte var så bra anpassad för just Windows 10. Det andra "problemet" jag hade var att Realteks program för nätverksdiagnostik inaktiverades för att det inte var kompatibelt, så det avinstallerade jag lite senare helt och hållet.

Annars kan jag faktiskt inte klaga på något, än så länge, vad det gäller Windows 10. Man får så klart vänja sig vid att funktioner och annat inte ligger där de brukar, men det är bara en vanesak. Det enda som finns att irritera sig på är att den personliga integriteten inte är den allra högsta precis. Microsoft vill så klart veta vad man gör och annat sådant, under premissen att de vill ge en så bra upplevelse som möjligt och kunna leverera relevant "innehåll", men vi som är lite paranoida (?) av oss behöver göra en hel del inställningar och så att säga tweaka systemet en del. En mycket bra guide för detta finns på YouTube.


Edit 2016-02-20:
Efter att ha använt operativet några dagar nu så måste jag säga att det som förr kallades språkfältet, numera indataindikatorn, inte var så lätt att bli av med ifrån systemfältet (nere vid klockan). Hur många gånger jag än slog av den i inställningarna så var den tillbaka efter att jag hade startat om datorn. Men till slut, med hjälp av den här guiden, så gick det i alla fall... Och så skulle jag gärna vilja ha en bra funktion för att ta backup på startmenyns tile-panel (högerdelen så att säga) för framtida ominstallationer, eller om något skulle gå sönder så att de inte visas som de ska.


Edit 2016-02-28:
Well, alltså. Lite sneaky funktioner om man inte ser upp.
Jag tänkte prova appen RemindMe for Windows och skulle alltså hämta den via Store. Problemet, om man nu ska kalla det för ett problem, är att Store inte vill tillåta en att hämta och installera nya appar utan att logga in, så... Jag använde då mitt urgamla och sällan använda live.se-konto (alltså ett Microsoftkonto). Men innan jag skulle klicka för att logga in blev jag varse om att Microsoft ville ha lösenordet till mitt lokala konto, alltså mitt vanliga lösenord för att logga in på min användarprofil på datorn... I helvete heller tänkte jag! Men så såg jag, lite finstilt, att man naturligtvis kan välja att använda sitt live.se-konto för att bara logga in på Store... *puh*

Dessutom har jag irriterat mig en del på att (åtminstone) två mappar har ockuperat min annars så fina och prydliga mapp för Bilder. Det handlar om Kamerabilder (Camera Roll) och Sparade bilder (Saved Pictures) som, vad jag har förstått, skapas av appen OneDrive, eller möjligen av appen Kamera. Eftersom jag inte vill ha de två mapparna och inte kommer att använda dem så ville jag naturligtvis få bort dem. Lättare sagt än gjort har det dock visat sig. Om jag helt sonika bara raderar dem så dröjer det inte alls länge förrän de ligger där igen. Så efter att ha sökt efter lite information på Internet har jag, tills vidare åtminstone, valt den banala och mycket enkla lösningen att helt enkelt dölja dem. Eftersom jag normalt har inställningen i Utforskaren att inte visa dolda filer så slipper jag i alla fall se dem, och störa mig på dem. Att välja en mer permanent och riktig lösning har visat sig inte vara så lätt.

lördag 13 februari 2016

Inloggningsfel (User Profile-problem)

Jag har råkat ut för detta en gång själv och fick då lite "hicka" så att säga, minst sagt. Jag trodde först att hela datorn, eller rättare sagt Windows, var kaputt och inte längre kunde användas.

Vad det handlar om är att jag startade datorn som vanligt men istället för att loggas in möttes jag av följande meddelande (som på bilden).


Alltså. Min användarprofil (User Profile) var skadad och jag kunde inte längre logga in. Eftersom jag bara har en användare (jag själv) på min dator så kunde jag inte göra någonting alls längre, och det var därför jag trodde att det var kört.

Men efter lite sökning på nätet hittade jag en lösning som fungerade för mig i alla fall, på answers.microsoft.com (Microsofts användarforum).

Vad det handlar om är att starta om datorn och trycka på F8-tangenten för att starta i Felsäkert läge med kommandotolk (som jag har för mig att det heter på svenska - på engelska är det i alla fall Safe Mode with Command Prompt). I själva kommandotolken skriver man sedan net user administrator password /active:yes för att aktivera Windows inbyggda administratörskonto. Password (lösenord) är valfritt och bör i så fall bytas ut mot ett eget. När man får ett meddelande om att kommandot utfördes korrekt så startar man om datorn genom att skriva shutdown -r (i kommandotolken alltså).

Därefter startade jag datorn och använde återigen F8 för att nu starta datorn i vanligt Felsäkert läge (Safe Mode) och välja det nu åtkomliga administratörskontot.

I detta startade jag registereditorn, som man kan starta som vanligt om man vet var programmets genväg ligger eller genom att trycka på Windowstangenten (den med en Windowslogga) och samtidigt trycka på r och sedan skriva regedit i rutan och starta programmet regedit.exe.

Varning:
Det gäller att följa instruktionerna noggrant när man ändrar något i registret eftersom man kan orsaka stor och oåterkallelig skada om man gör fel!

Gå till..
HKEY_LOCAL_MACHINE\SOFTWARE\Microsoft\Windows NT\CurrentVersion\ProfileList

Nu bör man nog istället följa Microsofts egna steg på support.microsoft.com, under Method 1 och punkt 4. Skillnaden mot tipset i den tidigare länken är att ändra värdena för RefCount och State men annars handlar det "bara" om att byta ut backupmappen (den med .bak) mot den aktiva (den utan .bak) och sedan ändra de hexadecimala värdena för RefCount och State till 0 (alltså en nolla) och klicka OK för båda.

Efter allt detta ska det, om det funkar som sig bör och som det ska göra, bara vara att stänga registereditorn, starta om datorn och nu logga in på sitt gamla vanliga användarkonto igen. :-)

Fler länkar:
expertreviews.com/HowToFix... eller
pcadvidor.co.uk/HowTo... (Denna även med en video med fix under Windows 10.)

lördag 23 januari 2016

Säkerhetskopiera med SyncToy

I den här videon på YouTube (nedan) beskriver jag hur man använder det alldeles förträffliga lilla backup-programmet SyncToy 2.1 från Microsoft.



Jag inleder med en liten förklaring om vad programmet egentligen gör och förbereder sedan en mapp för filer och undermappar som jag vill ta backup på framöver, men efter ca 5:30 visar jag hur man använder själva programmet så gå dit om du inte vill ta del av inledningen.




Edit:
Det blev kanske lite otydligt om de olika synkroniseringsalternativen, alltså om Synchronize, Echo och Contribute, så här kommer en betydligt bättre förklaring:
  • Synchronize innebär att allting, alla ändringar, görs åt båda hållen.
  • Echo innebär att allting som man gör i originalmappen återspeglas i backupmappen, men inte åt andra hållet.
  • Contribute innebär slutligen, precis som echo, att alla ändrinar och tillägg i originalmappen återspeglas i backupmappen. Dock inte raderingar. Raderade filer och mappar i originalmappen raderas alltså inte i backupmappen utan sparas där, och samlas så att säga på hög.
/edit


Ett par saker som jag glömde att ta med i videon är att om man har en tidigare version av SyncToy installerad och ska uppdatera till version 2.1 så ska man se till att alla jobben är synkroniserade innan man kör med den nya versionen. Detta står det lite utförligare om (på engelska) när man tittar under Instructions och Upgrade på nerladdningssidan för SyncToy.

Och så glömde jag säga att man självklart kan välja att köra ett enda stort jobb för hela sin profil. Detta senare innebär att alla dokument, alla bilder, alla filer, alla hämtade eller nerladdade filer etc synkroniseras i en enda instans så att säga (alltså ett enda synkroniseringsjobb). Det man gör då är att man under systemdisken C: går in på Användare (eller Users på engelska) och väljer sin profil, sitt namn, som originalmapp. Det blir alltså den till vänster i programmet. Jag tycker dock personligen att det är rätt onödigt att få med precis allt som finns där. Jag tar hellre bara med sådant som jag själv tycker är viktigt att ta backup på och det är därför jag har flera olika jobb eller poster som tas med när jag kör alla, alltså när jag kör Run All i videon. Dessutom är det inte alls säkert att man bara har viktiga filer i sin profil. De kan lika gärna ligga på något annat ställe och då måste man välja att skapa ett jobb (Create New Folder Pair) för dessa.

Edit 2016-01-25:
Jag sa naturligtvis fel vid ca 3:05. Det är självklart så att "datorn" blir infekterad av skadlig kod (om den blivit infekterad) men det jag menade var ju så klart den hårddisken som är inkopplad. Men förutom detta så vill jag poängtera, eftersom jag tappade bort mig lite efter ca 12:40, är att man givetvis kan kolla i efterhand vilka filer det är som ändrats. Gå då bara in på menyalternativet File och välj View log (alltså att visa loggen). Där kan man läsa sig till vad det var för något som ändrades ifall man undrar.

fredag 22 januari 2016

KeePass lösenordshanterare

Säkerhetsmedveten som jag är så har jag funderat rätt länge på att börja använda ett program som hanterar alla mina lösenord. KeePass (v 1.30) är ett bra sådant och jag har nu tittat lite närmare på det. Programmet finns i en "Professional Edition" (v 2.x) också men jag har nöjt mig med basversionen eftersom den gör exakt det jag vill och behöver. Dessutom utvecklas den i stort sett i samma takt som den lite mer avancerade versionen så den ligger alltså inte "efter" så att säga. Båda versionerna är helt gratis och open source.


Det som är själva grejen med KeePass (och andra liknande program) är att man bara behöver komma ihåg ett enda huvudlösenord* i framtiden, och sedan sköter programmet om de övriga. Detta borgar alltså för att man använder olika lösenord till olika hemsidor eller inloggningar, vilket är tämligen självklart att man bör göra men som många slarvar med av bekvämlighetsskäl. Jag har skrivit om detta i ett tidigare blogginlägg (under punkt 2) och om varför det är så viktigt att man inte använder ett och samma lösenord till allt möjligt. Vid den tidpunkten hade jag dock själv valt en annan lösning. Det huvudsakliga problemet med de tidigare lösningarna, som beskrivs i det inlägget, är tyvärr att uppgifterna (lösenorden t ex) ligger kvar i datorns urklippsminne. KeePass ser till att tömma detta "urklipp" automatiskt efter ca tio sekunder, om man inte själv har valt att ändra på tiden det ska ta.


Att KeePass går att få på svenska, via en fil som man bara lägger till i installationsmappen, är ett självklart plus. Dessutom kan man ha en portabel version av programmet på ett USB-minne för att kunna köras från USB-minnet när man till exempel är bortrest. Och inte nog med det. Man kan även ha en version i sin smartphone också. Själv har jag valt appen KeePassDroid för Android för detta ändamål än så länge, men det finns flera olika och även versioner för t ex iPhone/iPad och Windows Phone. Det enda man behöver tänka på när man kör ifrån ett USB-minne eller i en app på sin telefon är att själva databasen (där alla lösenord och uppgifter ligger lagrade i krypterad form) ska vara kopierad till enheten ifråga.


Hur använder man då själva programmet?
Jo. Det första man måste göra är att skapa själva databasen och förse den med ett lösenord (som alltså blir huvudlösenordet), och ju svårare det är desto bättre men det ska även vara något som man själv kan komma ihåg. Därefter skapar man poster för varje inloggning som man har (eller som man skapar nya) och dessa kan läggas i olika kategorier som Internet, e-post, nätverk, Windows etc och man kan även skapa egna kategorier. Man väljer att skriva lösenorden själv eller att låta programmet skapa dem istället i dess lösenordsgenerator. Det senare alternativet är nog att föredra eftersom det i regel blir säkrare. Sedan, när man behöver använda lösenorden för att logga in någonstans, kan man kopiera och klistra rätt enkelt. Ännu "smartare" är dock att använda programmets funktion Utför autotext (som det kallas på svenska (Perform Auto-Type på engelska)). Då behöver man inte klicka eller ställa sig i rätt fält som ska fyllas i utan programmet sköter det åt en. Observera dock att det kan vara lite olika hur detta ska ske på olika hemsidor, eller som det står i den svenska hjälpfilen:
"Som standard skickas tangentsekvensen {USERNAME}{TAB}{PASSWORD}{ENTER}, d.v.s. först skrivs användarnamnet för den markerade posten in, följt av nedtryckning av Tabb-tangenten, sedan skrivs lösenordet för posten in varefter slutligen Retur-tangenten trycks ned."
Detta innebär alltså att jag själv, för att logga in på Gmail blivit tvungen att ta bort de två första momenten (alltså {USERNAME} och {TAB} så att bara lösenordet skrivs in följt av Enter. Andra sajter och hemsidor kräver oftast både användarnamn och lösenord och då behöver man inte ändra något i programmet.

Allt det här låter förmodligen mycket svårare än vad det egentligen är så därför rekommenderar jag att du tar en titt på videon nedan innan du förkastar KeePass helt och hållet. Programmet har rätt många funktioner och alternativ men i den enklaste formen av användning så är det inte krångligt alls.


Det som dock är viktigt (!) att tänka på när man använder KeePass är att allt hänger på databasen. Som jag nämnde ovan så är det i den som alla lösenord och uppgifter ligger lagrade i krypterad form tills du låser upp den. Så; utan rätt och en fungerande databas inga lösenord längre (vilket innebär stora problem) och utan rätt huvudlösenord så kommer man inte åt dem längre. Alltså: Ta backup på själva databasen (i mitt fall MinKeeDatabas.kdb - se bilden ovan) med jämna mellanrum och se till att skapa ett bra och säkert huvudlösenord som du ändå kommer ihåg!


Edit: Nu har jag, bara för att det alltid retar någon med mitt lite segtrötta svammel (emellanåt), skapat en helt egen instruktionsvideo och lagt upp på YouTube. Därför har jag tagit bort den som låg här tidigare. /edit




Angående det här ämnet rekommenderar jag även att du läser PC för allas artikel om svenskarnas lösenordsvanor som bygger på deras egen enkätundersökning.

*) Nåja. Inloggningslösenordet på datorn bör ju faktiskt vara ett annat egentligen, men två lösenord ska väl inte vara så himla svåra att komma ihåg? Resterande kan man ju som sagt glömma bort i vilket fall som helst.

Edit 2016-03-01:
Jo. I videon ovan försökte jag öppna KeePass-databasen i Notepad, men det liksom sket sig (på grund av ett konkret hjärnsläpp). Provar man själv så lär man dock se att filen (databasen) är helt oläslig. Så här ser det i alla fall ut när jag öppnar min ordinarie databas i Anteckningar:

Försök läsa ut några användarnamn och/eller lösenord ur detta! Och lycka till! ;-)


Edit 2016-01-24:
En lite mer grundlig genomgång av KeePass visas i nedanstående video, på engelska, från The Mobile Classroom på YouTube. Där går Professor Messer framför allt igenom den lite mer avancerade versionen (Professional Edition) och även om videon har några år på nacken så uppmärksammade jag t ex att funktionen med keyloggerskydd är en sak som inte finns i den enklare Classic Edition. Så om det är maximal säkerhet man är ute efter eller om man är smått paranoid av sig så är det Professional Edition som gäller.



tisdag 8 december 2015

Utförsåkning - från medelmåtta till bra

Jag hittade nyligen en riktigt bra video, förmodligen den bästa, på YouTube som jag tycker förklarar vad man som nybörjare och amatör bör tänka på för att verkligen utveckla sin åkning. Filmen heter egentligen Breakthrough On Skis - How to get out of the intermediate rut och det är den första delen av tre. (Se slutet av det här inlägget för länkar till de andra två.) I den här första delen beskrivs grunderna till bra skidåkning på ett helt klart föredömligt sätt, och såvitt jag kan bedöma så är det mycket pedagogiskt och lätt att ta till sig. Dessutom är det som tas upp direkt användbart vid så kallad carving med i stort sett bara en liten, liten skillnad som beskrivs närmre i den tredje filmen.

Tyvärr har filmerna några år på nacken så det är inte världens högsta upplösning och tekniska kvalitet precis. Men kvaliteten på det som Lito Tejada-Flores lär ut är det dock inga som helst fel på. Titta, lär och njut!



Det bör alltså inte vara så svårt att utvecklas som skidåkare. Det gäller helt enkelt bara att försöka få till några nya grepp i sin åkning och börja använda dem. De grepp man bör tänka på och försöka applicera är i tur och ordning:
  1. Använd runda svängar (från ca 02:50). Här handlar det främst om att använda skidorna på "rätt" sätt, alltså att låta skidorna svänga istället för att du som åkare liksom forcerar fram svängarna. Lito förklarar tydligt vad det är som gör att en skida i princip svänger av sig själv.
  2. Få till en bra start (från ca 26:50) som främst handlar om att förflytta vikten från den ena skidan till den andra vid rätt tidpunkt, vilket betyder före varje sväng, och om att använda kroppen för att initiera svängarna (se ett tydligt exempel från ca 34:35)... Och så till slut om att...
  3. Länka samman svängarna (från ca 38:55). I huvudsak handlar detta om att använda kroppen rätt och motverka så kallad medvridning. Tittar man på alpina tävlingar på teve så hör man ofta begreppet medvridning användas och det är alltid i en negativ bemärkelse. Lito förklarar hur man bör göra för att inte orsaka detta.

Detta är helt enkelt de tre grundprinciperna som med lite praktik kommer att göra dig till en bättre skidåkare istället för att du ligger kvar och harvar i backarna som en "medelmåtta".


Om du är intresserad av de två övriga delarna så rekommenderar jag varmt A private Ski Lesson 2 with Lito Tejada-Flores 2. Bumps & powder med tydliga och bra tips för att ta sig an pucklar och djupsnö, samt den avslutande A private Ski Lesson 3 with Lito Tejada-Flores: Carved skis där Lito förklarar fördelarna med moderna timglasformade carvingskidor och hur allt som han lär ut i den första filmen fungerar mycket bättre (och lättare).


Mer information om Lito Tejeda-Flores och hans skidåkning finner du på...
breakthroughonskis.com

tisdag 10 november 2015

De fem bästa tipsen för DIN datorsäkerhet

Eller, tja... Egentligen handlar det om de fem absolut dummaste sakerna som du inte bör göra med en Internetuppkopplad dator. Mina "bästa tips" handlar alltså om att upplysa om och kanske få dig att göra någonting åt dem.



1
Skriv INGET (!!) på nätet som du inte vill att någon annan ska få reda på!

Vare sig det är i e-postmeddelanden, ett inlägg på Facebook, ett personligt meddelande, på en så kallad molntjänst (lagringsutrymme på nätet) eller i en chat så är det du skriver konfidentiellt. Det kan mycket lätt, för att inte säga sannolikt, spridas utan att du vet om det och användas på alla möjliga sätt. Ett bra exempel kan vara en helt personlig dagbok. Jag skulle främst råda dig att skriva en sådan på papper, men om du ändå vill använda datorn, surfplattan eller mobilen istället så se till att spara filerna lokalt, alltså på den egna datorn, och helst krypterat i någon form. (Vad det gäller krypterat utrymme på din dator se slutet av nästa punkt.) Det går att vara hur paranoid som helst när det gäller personlig och/eller hemlig text men för normala användare så tycker jag att någon form av krypterat utrymme lokalt på den egna datorn är en ganska bra lösning. Allt beror dock på hur pass hemlig information du sparar. Skulle det gälla t ex ett (ditt) företags hela konto- och finansinformation så behöver man vara extra paranoid, men gäller det bara en personlig dagbok så bör ovanstående, alltså lokal krypterad lagring, vara en fullt tillräckligt metod att använda.

(Självklart gäller detta för alla filer som du inte vill att någon annan ska kunna se. Lägg alltså inte ut bilder, ljud, text eller filmer som du vill hålla privata på Internet. Vad det gäller molnlagring så kan man förvisso använda sådana tjänster för att ha säkerhetskopior (backup) ifall din dator (t ex) skulle haverera. Mitt råd är dock att se till att filer som du vill hålla privata är krypterade på något sätt innan du laddar upp dem i "molnet".)



2
Använd inte ett och samma lösenord på flera olika sajter!

Säg att du råkar ha samma lösenord för din inloggning på Facebook som du har för din e-post på t ex Gmail. Säg att någon råkar få reda på lösenordet till Facebook. Inte så farligt tänker du kanske? Nja, det är väl inte värre än att folk i så fall kan skriva saker i ditt namn, skicka personliga meddelanden i ditt namn och låtsas vara du och be folk du känner om att göra olika saker. Det senare kan handla om allt möjligt som att be dem om deras inloggningsuppgifter som om de är dumma nog att skriva över huvud taget nu är i någon helt obehörig människas händer. Vad värre är, om du har samma lösenord till flera ställen (t ex Gmail), är att "hackern" (i brist på en mer passande benämning) nu kan använda din e-post till precis allt möjligt. Inte så farligt tänker du kanske? Men dina vänner vet ju inte om att ditt e-postkonto är kapat! De får inte heller reda på det eftersom du inte längre kommer in på e-postkontot själv. Hackern har nämligen, snäll (?) som hen är, bytt lösenord åt dig men utan att meddela dig. Hen ÄGER nu din e-post! Den enda lösningen för dig är att du sätter dig och ringer runt till alla du känner och meddelar dem vad som har hänt och att de nu inte längre ska befatta sig med meddelanden som kommer från ditt.namn@eposten.com

Vad värre är är att hackern nu fritt och i lugn och ro kan läsa igenom alla dina tidigare mail (och de som skickas till "dig" framöver). Tro mig! Du vill inte att någon helt utomstående har tillgång till allt som du har skickat och allt som du har fått från andra. Och tro mig. Du anar inte vad ett kapat e-postkonto (i ditt namn) kan ställa till med framöver.

Edit 2016-01-24:
Värt att nämna i sammanhanget är så klart att ditt (enda) lösenord inte behöver läcka bara för att du har gjort något galet. Det kan vara en av hemsidorna som du loggar in på som inte sköter om sin säkerhet som de borde. Ibland kommer det ut att en sajt rekommenderar sina användare att byta lösenord för att deras databas har läckt ut, eller bara befaras ha läckt ut, främst genom att de har utsatts för ett hackerangrepp. Om du då har ett och samma lösenord till många olika sajter och tjänster så får du ett rätt stort jobb att göra med att byta lösenord på alla olika ställen.. om du ens kommer ihåg alla! Tänk vad behändigt det då skulle vara om du gjort som man bör göra från början, nämligen använda helt olika lösenord till alla hemsidor, sajter och tjänster.
/ edit

Men hur ska jag då kunna komma ihåg alla mina lösenord till kanske ett hundratal olika sajter och tjänster på nätet? Ett sätt är naturligtvis att skriva ner dem på ett papper eller i ett block som bara du har tillgång till. Men ett annat och kanske lite smartare sätt är att skriva ned dem i ett vanligt textdokument och spara det som en krypterad fil eller lägga det i ett krypterat utrymme lokalt på din dator. Poängen är att du i så fall bara behöver komma ihåg ett enda lösenord framöver, förutom inloggningen på din dator som inte ska vara samma, för att komma åt alla de andra. Jag har tidigare själv gjort som i det tidigare exemplet genom att spara dokumentet i en krypterad zip-fil. Numera använder jag dock ett krypterat utrymme på datorn som jag lätt kan spara alla möjliga privata saker i. Fördelen med att ha dina uppgifter i ett krypterat textdokument är att du kan söka i det och få fram just det lösenord som du för tillfället behöver utan att behöva leta dig fram.

Hur, var ju frågan? Enklast (?) är att använda ett gratis komprimeringsprogram som t ex 7-Zip, som kan ställas in så att det blir på svenska, och spara textfilen i det, med kryptering och lösenord. Se video här på YouTube för instruktioner (dock på engelska) eller lite mer utförligt i denna filmen. Om du istället vill använda ett förmodligen säkrare alternativ, eller åtminstone skapa ett större krypterat lagringsutrymme, så rekommenderar jag att du använder VeraCrypt (info på wikipedia.org/wiki/VeraCrypt) eller TrueCrypt. Dessa två programmen är väldigt lika varandra eftersom VeraCrypt är en vidareutveckling av just TrueCrypt. En bra instruktionsfilm (på engelska) finns här. Båda kan ställas in på svenska, men i fallet TrueCrypt får du kanske kontakta mig så att jag kan skicka filen med språkpaketet på svenska.

Edit 2016-01-24:
Allt här ovan, i det senaste stycket, är inte det bästa alternativet. Nu rekommenderar jag istället starkt att du börjar använda ett speciellt lösenordshanteringsprogram. Själv har jag valt gratis- och open source-programmet KeePass och du kan läsa mer om det och om hur man använder det i ett annat inlägg som jag skrivit (med instruktionsvideo).
/edit



3
Sluta (!!) lita på att din dator inte utsätts för angrepp i form av skadlig kod!

Alltså: Installera antivirus- och brandväggsprogram och se till att de hålls uppdaterade och framför allt fungerande. Varför? Jo, helt enkelt för att det sprids så mycket skit överallt och i princip hela tiden. Man behöver dessvärre inte ens vara medveten om att man har drabbats förrän det är alldeles för sent. Alla som vet vad ett ransomware är och kanske till och med har råkat ut för det vet vilket elände som kan drabba en. Det så kallade polisviruset, som jag skrivit om tidigare efter att en vän drabbades, är bara en fjärt i kosmos jämfört med vad den här typen av skit numera kan ställa till med, till exempel med CryptoWall. Om du råkar ut för en allvarlig infektion (med t ex CryptoWall) så kan du i princip säga adjö och hejdå till allt du har på datorn, radera hela hårddisken (egentligen alla hårddiskar i den) och börja om från början... eller helt enkelt betala skurkarna (i dagens läge mellan ca 3 000 och 6 000 kr), något som t ex FBI i USA nyligen har angett som enda lösningen, för att få tillbaka dina filer. Problemet är bara att om du betalar så vet du inte vilken annan skit som har planterats på din dator eller att de inte spärrar allt igen om ett tag.



Ransomware är bara en form av skadlig kod som man kan drabbas av. Windowsdatorer, som jag själv är förtrogen med, har ett grundskydd och särskilt Windowsbrandväggen är ganska kompetent. Men vad det gäller antivirusprogram skulle jag råda dig att installera ett separat. Det finns bra gratis antivirusprogram men dessa innebär ofta att du får en del meddelanden och popupmeddelanden om att köpa deras "bättre" versioner som kostar en slant. Jag har själv länge använt gratis antivirusprogram (Avast och tidigare AVG) men har nyligen börjat prenumerera för en betalversion (F-Secure) eftersom jag märkte att Avast slöade ner min Internetförbindelse avsevärt. AVG slutade jag använda när det dök upp så många olika mindre relevanta meddelanden, t ex om att köpa deras betalversion, att jag till slut tröttnade. Vad eller vilket ska du då installera? Gå efter rekommendationer, även om de "bara" råkar vara från tillförlitliga webbsidor som t ex tkj.se (länken ovan).

Uppdatering 2016-01-09:
Eftersom man aldrig kan vara helt (100%) säker på att aldrig drabbas av något illasinnat program, eller att hårddisken i datorn säckar ihop och helt enkelt slutar att fungera, så rekommenderar jag starkt att ta backup på filer som man absolut inte vill förlora med jämna mellanrum. Det gäller främst fotografier, filmer och dokument som man har skapat själv och alltså inte kan återskapas från Internet. Backup kan man ha antingen i det så kallade molnet, alltså på någon internettjänst som t ex Google Drive, Dropbox eller OneDrive eller ha en extern hårddisk och sköta backuperna med t ex SyncToy 2.1 från Microsoft. (Videobeskrivning här på YouTube.) Den senare metoden är den jag själv har valt på sistone och jag har valt extern hårddisk eftersom att hårddiskar som sitter i datorn och alltså alltid är anslutna även drabbas av virus som t ex ransomwares. Enda nackdelen med en extern hårddisk är som jag ser det om man drabbas av brand eller inbrott hemma och har den förvarad där.
/ uppdatering



4
Tro inte på allt du läser och klicka inte på allt som du kan klicka på!

Hur kan du vara säker på att någon av dina vänners Facebook- eller e-postkonton inte är kapade? Hur kan du vara säker på att en länk som "de" skickar inte leder till något skadligt eller något som du inte är betjänt av för fem öre. Så kallade phishingmail är bara en typ av e-postmeddelanden som du kan råka ut för. Phishing innebär i korthet att du får ett e-postmeddelande som ser ut att komma från en vän som ber dig om något. Vanligast är i och för sig att ett phishingmail ser ut att komma från din bank eller från t ex Gmail och att det ber dig att följa en länk i mailet för att logga in. Men istället för att logga in så har du skickat användarnamn och lösenord till en illasinnad cyberkriminell. Lägg märke till att både mailet och webbsidan som du länkas till kan se och ser ofta ut exakt som att om de kommer från de verkliga tjänsterna, men de är alltså helt enkelt kopior som någon bov styr och ställer över. (Läs mer om ett exempel på ett nätfiskebrev (phishingmail) som jag har fått i ett tidigare inlägg.)

Ser det ut som att det är något konstigt? Klicka inte!! Verkar mailet vara ganska ovanligt för att komma från din "vän"? Klicka inte!! Känner du inte igen stilen, språket eller utformningen i mailet? Klicka inte!! Dessa är viktiga grundregler, och om någon tvekan föreligger så kontakta din vän på något annat sätt för att ta reda på om det verkligen är han eller hon som har skickat det.



5
Sluta tro att du (nog?) inte är någon "måltavla"!

  • Har du pengar på banken? Om svaret är ja så är du en måltavla.
  • Har du hårddiskutrymme på datorn eller andra lagringsutrymmen, t ex på din smartphone? Om så är fallet så är du en måltavla.
  • Har du en internetuppkoppling? Kanske till och med bredband? Då ÄR du en måltavla.

Det handlar alltså kort och gott inte om vad du tror eller tycker utan om vad skurkarna anser är lönsamt eller användbart. Och allt behöver inte handla om pengar. Din dator och din uppkoppling mot Internet kan utnyttjas för allt möjligt som du knappast vill förknippas med, och utan att du märker något skumt. Det kan handla om att ditt lagringsutrymme kan användas som mellanlagring för allt ifrån terroristpropaganda, bombrecept och kontakter till barnporr eller om att ditt bredband utnyttjas för att utföra storskaliga attacker mot andra som är uppkopplade på Internet.


Så allt måste inte handla om pengar. Skurkar och busar på nätet kan ha alla möjliga olika motiv och syften. Pengar är givetvis en stor sak, och en allt större sak nu för tiden, nu när gårdagens irriterande och småbusiga "hacker" istället är en rent cyberkriminell individ eller organisation. Men som jag visat i slutet så kan det lika väl handla om att din dator har blivit en "tjänst" som brottslingar tackar för att de "fått lov" att använda.

måndag 9 november 2015

Media och viktiga väsentligheter

Ibland häpnar man (inte).

I följande klipp diskuteras den amerikanska nödlagen the Patriot Act, som var avsedd (får man hoppas) att stoppa framtida terroristdåd efter den 11 september 2001. Man förvånas dock tyvärr inte över prioriteringarna som många mediakanaler gör... allt för ofta. :-(

youtu.be/XEVlyP4_11M

Jag har här valt att länka till videon (på YouTube) istället för att bädda in den eftersom jag har valt att låta det starta vid 12:01. Det är där som jag tycker att de bästa (och roligaste) delarna börjar. För trots att det är ganska allvarliga saker som tas upp (massövervakning, Edward Snowden, Patriot Act, NSA etc) så gör programmet Last Week Tonight med John Oliver en hel del för att få det hela att bli stor humor utan att kompromettera det allvarliga.


Section 215, som avhandlas i klippet och sedan följs av en intervju med Edward Snowden, är förmodligen den mest kontroversiella delen i the Patriot Act.

onsdag 21 oktober 2015

Fallet Aaron Swartz

Aaron Swartz var ingen kriminell som rånade, sålde droger eller vapen, slog ner människor på gatan, stal pengar eller bedrog och ägnade sig år utpressning. Nej, Aaron Swartz var en idealist som levde efter en princip om att offentlig information ska vara fri. Men i och med att han inte bara tyckte så utan även gjorde något åt saken i praktiken blev han en måltavla för starka ekonomiska intressen som med statens hjälp såg till att bringa honom på fall. Myndigheterna sökte och fann lagrum för att åtala honom för en mängd olika brott och till slut tog denna häxjakt sin tribut på honom.

Här länkar jag till en mycket bra, gripande och viktig dokumentär om en man som inte försökte sko sig själv ekonomiskt på något vis utan snarare tvärt om. Han levde efter de principer han hade. En livsfarlig kombination skulle det visa sig. Särskilt när staten, myndigheter och olika ekonomiska intressen bestämmer sig för att statuera ett exempel och väljer att krossa en liten människa som hyser idéer och ideal som en del tycker är "subversiva".

Dokumentären (som tyvärr inte är svensktextad) handlar förvisso om USA och amerikansk lagstiftning och rättspraxis. Men det skulle lika gärna kunna vara här, eller vilket land som helst.



Jag har för mig att den här dokumentären har visats på svensk teve vid något tillfälle. Det är åtminstone en svag känsla jag har. Men om så inte är fallet eller om du av någon annan anledning inte har sett den tidigare så uppmanar jag dig att se den nu.

Direktlänk till videon på YouTube.